Det kan vara genom bluffsms eller falska mail, bedragarna skaffar sig nya metoder hela tiden. Allt fler drabbas av ID-bedrägerier. Identiteter är värdehandlingar på nätet och kan användas för att ta lån eller beställa saker i någon annans namn. Sedan finns också mörkare platser på internet, och där kan din identitet leva ett eget liv.

Det går inte att försäkra sig mot ID-kapningar, men du kan ID-skydda dig. https://www.mysafety.se/ erbjuder ID-skydd och kan också bevaka ditt ID åt dig. På det sättet har du någon som bevakar att din identitet inte lever sitt eget liv på internet, darknet och deepweb. De hjälper dig att bestrida om du får hem en faktura som gjorts i ditt namn och erbjuder ekonomisk ersättning för ekonomiska förluster vid en ID-kapning.

Internet är en fantastisk källa till information och till att knyta sociala kontakter och upprätthålla globala nätverk världen över. Vi sprider kunskap, information och idéer till alla världens hörn. För det mesta används internet till just detta. Tyvärr är det inte hela sanningen om detta system av nätverk.

I skuggorna av internet

Darknet kallar man en mörkare del av internet där det pågår handel om vapen, droger och andra hemskheter. I abcactionnews.com rapporterar man även om hur bedragare kapar folks ID för att sedan sälja själva handlingarna på darknet. Där kan ditt ID hamna om du har riktigt otur.

Ofta kommer ID-bedrägerierna i olika vågor. När larm har gått om bluff-sms och fejkade mails från myndigheter och företag brukar bedragarna ändra strategi, eftersom vi blir allt mer vaksamma. Nu vill bedragarna komma åt ditt bank ID och brukar ge dig att lämna dina uppgifter. Dessa uppgifter tar de sedan och laddar ner egna bank-ID till sina enheter utan att du märker det. Läs mer i aftonbladet.se.

Allt dåligt är inte heller förbehållet darknet. Näthat är något som allt fler börjar uppmärksamma. Det förekommer överallt på sociala forum och kan dra ner folk i personliga svårigheter som depression och socialfobi. Näthatet drabbar många som är aktiva på nätet, och det är en fördom att det bara är mellan ungdomar det förekommer. Det är också möjligt att försäkra sig mot skadeverkningarna på olika sätt. Skaffar du en bra näthatsförsäkring så får du en företrädare som bestrider alla skadeverkningar.

En webbläsare eller browser är ett program som hämtar, tolkar och återger dokument kodade i HTML och XHTML, som lagras på webbservrar på internet. Det är webbläsarna som skapar den visuella upplevelsen av en site.

Mosaic, Internet Explorer och det första webbläsarkriget

Den första browsern utvecklades 1990 av Tim Berners-Lee som arbetade på partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Två år senare utvecklades Mosaic, den första grafiska webbläsaren som nådde någon sorts genombrott, vid University of Illinois. Mosaic utvecklades fram till 1997, och Microsofts webbläsare Internet Explorer var fram till version 7 baserad på Mosaic. Internet Explorer var även en av de två kombattanterna i det stora webbläsarkriget under 90-talet, där motståndaren var Netscape Navigator. Microsoft lyckades till slut konkurrera ut Netscape, bl.a. genom att inkludera Explorer i Windows. Netscape var länge marknadsledande, men Microsoft lyckades till slut ta nästan alla deras marknadsandelar.

Mozilla och Firefox

Netscape såg sig tvingade att släppa källkoden fri i januari 1998, men koden till Navigator hade till slut blivit så komplicerad att det inte gick att utveckla den ytterligare. Istället fick man sjösätta ett nytt projekt, där man skulle bygga upp en helt ny webbläsare. Projektet fick namnet Mozilla, och 5 juni 2002 släpptes den första versionen av denna browser.
Mozilla, som kom att stå modell för Netscape version 6 och 7, bestod från början av ett flertal olika funktioner, som e-posthantering, kalender och chat. Med tiden delades dessa funktioner upp i separata program, och webbläsaren fick efter några byten namnet Firefox, som den behållit sedan dess. Idag står slaget på webbläsarmarknaden mellan Firefox och Internet Explorer, där den senare än så länge är störst. Firefox har dock introducerat flera nya funktioner som andra webbläsare, däribland Explorer, har tagit efter, bl.a. flikfunktionen och inbyggt stöd för flera sökmotorer. Det går även att anpassa på Firefox på olika sätt med hjälp av teman, insticksprogram och tillägg. Internet Explorer är dock något snabbare än Firefox, framför allt vid start av programmet.

Ett innehållshanteringssystem, vilket ofta förkortas CMS efter engelskans Content Management System, är ett system för hantering och publicering av olika typer av information. På ren svenska innebär detta att systemet för det mesta används för att bygga hemsida.

Gratis CMS

Det finns ett flertal olika CMS att välja på, några av dem är gratis att ladda ner och använda, medan andra kostar pengar. Ett av de populäraste är WordPress, som är gratis eftersom det distribueras under en general public-licens. WordPress används främst till bloggar, men är även anpassat till att kunna hantera hela webbplatser. Innehållet på alla sidor blir tillgängligt via en inloggningssida, och användarna behöver därför inte några FTP-klienter för att redigera och uppdatera sajterna. Med hjälp av olika tillägg och teman kan man anpassa webbplatserna på olika sätt. Dessa tillägg skapas dels av WordPress-användare, dels finns de att ladda hem från WordPress’ webbplats.

Ett annat användbart program som tillhandahålls gratis är Drupal, som också distribueras under GNU general public license. Drupal har öppen källkod och kan därför modifieras av användarna, och precis som WordPress kan det användas för att hantera både bloggar och hemsidor. Det är framför allt lämpat för att skapa communities på nätet. Drupal används inte bara av privatpersoner, utan även stora företag och organisationer. NASA, NATO och IBM har alla hemsidor skapade i Drupal, och det har även Vita Huset.

Det svenska företaget Mindroute Software AB i Malmö står bakom innehållshanteringssystemet Lemoon, som tidigare kostade pengar men som nu är gratis att använda. Lemoon används framför allt för att uppdatera information på företags intranät, men kan även användas för publika hemsidor.